Noteringar från 33:e provningen den 8 februari 2003.

 

Vid årsmötesprovningen 8 februari rensade vi lagret på det som funnits där längst, så att vi får möjlighet att fylla på med nya whiskyn (vilket ordföranden utnyttjat flitigt i början av detta år).

 

Provningsstandarden var OK enligt min uppfattning, men med undantag av Lochside så var kvaliteten under medelnivå för våra provningar. Lochside som normalt är en ganska medioker whisky framstod här som något alldeles extra. Med sina 32 år på nacken och destillerad redan 1966, så hade den samlat på sig mycket både färg, doft och smak under den långa fatlagringen. Var helt enkelt en kanonwhisky; kanske den bästa vi haft vid en normalprovning. Eftersom totalt endast 460 flaskor buteljerats och detta skedde år 2000, så är det idag helt omöjligt att få tag på någon mer flaska. Blev alltså en engångsupplevelse som kommer att kommas ihåg länge. Hade man inte vetat att det var enbart whisky i våra glas, utan fått detta blint, så hade det varit nära att gissa att det var gammal rom i glaset med tanke på såväl färg, doft som smak.

 

Benromach var helt OK och ganska elegant whisky och strax över medelnivå. Kan man prova igen.

 

Aberlour 15Y Sherry Wood Finish hade jag väntat mig mer av; speciellt med tanke på det positiva intryck jag tidigare fått av Aberlour a´Bunadh.

 

Teaninich var lika medioker som jag tidigare upplevt den. Hade dock väntat mig mycket mer av den 24-åriga som Folke Andersson valt ut faten till. Var enligt min uppfattning den klart sämsta Part Nan Angelen som släppts. Men Lochside 32Y/1966 suddade ut alla negativa tankar och gav en riktig höjdarupplevelse.

 

2003-02-21

Bernt Sjödin